Den växande underhållsskulden: Varför vägarna släpar efter – och hur AI kan bryta mönstret

Konsekvenserna är allvarliga, men metoderna inom vägunderhåll har knappt förändrats. Skador åtgärdas ofta först när de förvärrats så mycket att akuta och kostsamma insatser blir den enda lösningen. Detta resulterar i att riskerna förblir höga samtidigt som kostnaderna fortsätter att stiga. I den här artikeln visar vi hur nedsatt vägkvalitet påverkar säkerhet, miljö och ekonomi. Vi förklarar varför föråldrade arbetssätt håller myndigheter fast i reaktiva cykler – och hur kontinuerlig, AI-baserad kartläggning kan möjliggöra en mer proaktiv och förebyggande strategi.

‍

Säkerhet

När trafikolyckor rapporteras riktas fokus ofta mot förarens beteende, väderförhållanden eller fordonets skick. Vägens tillstånd nämns mer sällan, trots att det i hög grad påverkar risken för olyckor.

Enligt Europeiska kommissionen omkom nästan 20 000 personer på EU:s vägar under 2024. Det är en minskning med tre procent jämfört med året innan – ett steg i rätt riktning, men fortfarande långt ifrån målen för 2030. I Storbritannien visar officiell statistik att 1 633 personer dog i trafikolyckor samma år, vilket är en ökning med en procent. Ytterligare cirka 27 900 skadades allvarligt.

En studie från 2025, genomförd av National Bureau of Economic Research, visar att nedgångna vägar hänger ihop med 3–4 procent fler olyckor. Trots att olyckor kan bero på många faktorer – från mänskliga misstag till fordonsteknik – syns vägens tillstånd sällan i de säkerhetsstrategier som ska minska riskerna.

Miljö

Brister i vägunderhållet påverkar miljön på flera sätt.

För det första ökar bränsleförbrukningen. När vägarna blir ojämna stiger rullmotståndet, särskilt för tyngre fordon, vilket gör att de behöver mer bränsle för att hålla hastigheten. Forskning från MIT visar att nedgångna vägar i stadsmiljöer kan höja bränsleförbrukningen med upp till 15 procent, med motsvarande ökning av utsläpp. Vägarnas tillstånd är därför inte bara en fråga om komfort utan också en betydande och ofta förbisedd källa till utsläpp.

För det andra leder sämre vägar till fler så kallade Non-exhaust emissions (NEE) – mikroskopiska partiklar som uppstår vid slitage från däck, bromsar och asfalt. En studie från 2025 av EIT Urban Mobility visar att dessa partiklar i dag är den största källan till trafikrelaterade luftföroreningar i flera större europeiska städer, bland annat London och Milano. Partiklarna innehåller både mikroplaster och tungmetaller och kan spridas till luft, mark och vattendrag.

Fördjupning – Läs mer om hur bristande vägunderhåll bidrar till ökade partikelutsläpp i vår artikel: Sprickor i systemet: Hur ojämna vägar accelererar partikelföroreningar

Kostnader

För bilister märks det i plånboken. Enligt RAC kostar reparationer av skador orsakade av potthål i Storbritannien i snitt 460 pund per tillfälle, till exempel för punkterade däck eller trasig fjädring.

För myndigheter handlar det om helt andra belopp. Den årliga ALARM-rapporten visar att lokala myndigheter i England och Wales fyllde 1,9 miljoner potthål under 2024 till en kostnad av 137,4 miljoner pund. Trots att det har fyllts ett potthål var artonde sekund under det senaste decenniet fortsätter vägnätets skick att försämras. Att återställa vägarna till önskat skick skulle nu kräva nära 17 miljarder pund. Och eftersom en genomsnittlig lokal väg får ny beläggning så sällan som vart 93:e år växer underhållsskulden snabbare än den åtgärdas.

Kostnaderna sprider sig dessutom vidare. Nedgångna vägar försenar också godstransporter och ökar bränsleförbrukningen, vilket driver upp företagens utgifter. Även försäkringsbolagen märker av konsekvenserna: Admiral rapporterar att potthålsrelaterade skadeanmälningar har ökat med 62 procent på bara två år, vilket i sin tur höjer försäkringspremierna – både för enskilda bilägare och för den offentliga sektorn.

Varför problemet kvarstår

Om kostnaderna, riskerna och miljöeffekterna av bristande vägunderhåll är så tydliga – varför ser vi så få förbättringar?

En viktig förklaring är att vägar fortfarande inspekteras manuellt och sällan. De flesta myndigheter förlitar sig på sporadiska kontroller – antingen med särskilda mätfordon eller genom visuella inspektioner på plats. Mellan dessa tillfällen saknas insyn i stora delar av vägnätet. Det skapar två problem:

1. Skador på mindre trafikerade vägar kan missas helt, vilket gör att både risker och miljöpåverkan lämnas utan åtgärd.
2. När skador upptäcks först efter lång tid har de ofta hunnit förvärras, vilket gör reparationerna betydligt dyrare än om de hade fångats upp tidigare.

Budgetstrukturen spelar också in. Planer görs ofta årsvis eller för flera år framåt, och resurserna styrs till det som ser värst ut. Resultatet blir att vägar som bedöms som tillräckligt bra förbises till dess att de också behöver akut beläggning.

Politiska faktorer bidrar. Potthål och sprickor är synliga för allmänheten och därför blir lagningar ett enkelt sätt för beslutsfattare att visa handlingskraft. Men dessa kortsiktiga lösningar angriper inte grundproblemet. Skadorna återkommer därför snabbt, ibland redan efter några månader.

Resultatet är ett i grunden reaktivt system – med bristfällig data, högre kostnader och vägar som förblir i dåligt skick längre än nödvändigt.

En smartare väg framåt

Vägunderhåll har länge dominerats av reaktiva åtgärder, men andra branscher visar att det finns bättre lösningar. Inom energi och industri är förebyggande underhåll sedan länge standard: problem identifieras tidigt, reparationer planeras i rätt tid och utrustningen håller längre.

Vägunderhållet kan utvecklas på samma sätt. Med kontinuerliga mätningar kan kommuner och myndigheter följa hur vägarna förändras över tid och använda underlaget för att agera innan skadorna blir allvarliga och kostsamma. Resurser kan styras dit de gör störst nytta.

Detta handlar inte bara om teknik utan också om ett nytt synsätt. Om vägar sköts proaktivt kan de förvaltas med samma fokus på säkerhet, hållbarhet och långsiktigt värde som i andra branscher. Beslut och budgetar kan grundas på aktuell data, resurser kan knytas till mätbara resultat och entreprenörer kan hållas ansvariga för vägens faktiska skick.

Välskötta vägar bidrar dessutom till lägre bränsleförbrukning och mindre däckslitage, vilket ger tydliga klimatvinster. Vägkvalitet blir därmed inte bara en ingenjörsfråga – utan också ett verktyg för att stärka klimatarbetet.

Vägdata i realtid med 3DAI™

Univrses AI-baserade system 3DAI™ ger den insyn som traditionella metoder för väginventering inte kan leverera. Systemet installeras i vanliga fordon och använder computer vision och maskininlärning för att kontinuerligt analysera vägar och identifiera skador som sprickor, potthål och ytslitage.

Tillgången till datan ger myndigheter möjlighet att:

• Identifiera risker och skador i tid
• Prioritera åtgärder utifrån säkerhet, hållbarhet och kostnad
• Följa vägarnas utveckling och utvärdera effekten av sina insatser

När myndigheter går från sporadiska inventeringar till regelbundna, datadrivna insikter kan de ta steget från reaktiva lagningar till riktat och förebyggande vägunderhåll. Resultatet blir tryggare vägar, lägre kostnader och förlängd livslängd för infrastrukturen.

Så fungerar 3DAI™

1. Skanning via smartphone. Fordon utrustade med 3DAI™ skannar kontinuerligt vägytor med hjälp av mobilkameror och rörelsesensorer.
2. AI-baserad identifiering. Computer vision-algoritmer identifierar sprickor, potthål, ytslitage och andra defekter – automatiskt och i realtid.
3. Bearbetning i realtid. Viktig data bearbetas direkt i enheten, vilket gör att relevanta insikter blir tillgängliga omedelbart.
4. Validering i molnet. Resultaten laddas sedan upp till molnet, där de verifieras och organiseras för vidare analys och åtgärder.
5. GPS-baserad kartläggning. Varje skada kopplas till exakta koordinater och kan därmed lokaliseras i vägnätet.
6. Trendanalys. Med tiden kartlägger 3DAI™ hur vägytan försämras, vilket möjliggör proaktivt underhåll och bättre budgetering.

Från reaktiva lagningar till proaktivt underhåll

Under 2024 skannade 3DAI™ nästan 950 000 kilometer väg i sex länder och bearbetade över 94 miljoner bilder. Det gav kommuner och myndigheter runt om i Europa en kontinuerlig överblick över hela vägnätet – något de inte haft tidigare.

I Helsingborg har resultaten varit tydliga. Genom att gå över till datadrivet underhåll kunde staden minska tiden för inspektioner från 2,5 dagar i veckan till ungefär en timme. Kommunen uppskattar att man redan har undvikit kostnader motsvarande omkring 300 miljoner kronor i minskat behov av akuta beläggningsarbeten – en beräknad avkastning på 200 procent över fem år och payback på under två år.

På nationell nivå räknar Trafikverket med liknande resultat. Tidigare fick myndigheten tillgång till vägdata ungefär en gång per år. Med 3DAI™ kan de mest trafikerade vägarna i Sverige följas upp varje vecka – ibland dagligen – vilket gör att insatser kan riktas mer träffsäkert. Trafikverket uppskattar att det kan spara upp till 158 miljoner kronor per år.

Resultaten visar värdet av att gå från enstaka ögonblicksbilder till kontinuerlig överblick. I större skala kan samma arbetssätt hjälpa hela länder att ta sig ur det reaktiva mönstret och i stället underhålla vägarna proaktivt.

Fördjupning. Läs mer i vår fallstudie om hur Helsingborg minskade sina potthål med 70% på fem månader.

Dolda kostnader och vinster

Den verkliga kostnaden för dåliga vägar är långt större än själva reparationsnotan. Varje potthål som lämnas utan åtgärd ökar bränsleförbrukningen, påskyndar slitage på däck och fordon och höjer olycksrisken. Skadeanmälningarna ökar, försäkringspremierna stiger i samma takt och offentliga medel går till skador som hade kunnat undvikas. Det som kan se ut som ett lokalt problem blir i praktiken en bromskloss i ekonomin – med högre kostnader för hushåll, transporter, logistik och offentliga budgetar.

Det omvända gäller också. Förebyggande underhåll handlar inte bara om att minska skulden inom väghållningen. Det minskar också bränsleförbrukningen, dämpar partikelutsläppen, sänker olycksrisken och avlastar både försäkringssystem och sjukvård – med samhällsekonomiska vinster som sträcker sig långt bortom vägarna i sig. Med verktyg som 3DAI™ kan dessa effekter bli verklighet. Genom att upptäcka problem tidigt och rikta resurserna dit de gör störst nytta kan onödiga kostnader förvandlas till varaktiga besparingar som gynnar privatpersoner, företag och hela samhället.

Sammantaget är värdet av de här verktygen större än själva underhållet. Vägarna kan gå från att vara en belastning till att bli en tillgång som stärker säkerheten, sänker utsläppen och skapar långsiktig samhällsnytta. När förbättringarna dessutom blir synliga ökar medborgarnas förtroende för infrastrukturen. De ser inte bara att fel åtgärdas, utan att hela vägnätet successivt blir bättre – vilket bygger tillit till det system de förlitar sig på varje dag.