Konsekvenserna är allvarliga, men sättet som de flesta vägnät underhålls på har knappt förändrats. Skador tillåts eskalera tills akuta reparationer blir oundvikliga – ett mönster som håller riskerna höga och kostnaderna stigande. I den här artikeln utforskar vi hur dålig vägkvalitet påverkar säkerhet, miljö och ekonomi. Vi förklarar varför föråldrade metoder låser fast myndigheter i reaktiva cykler – och hur kontinuerlig, AI-driven övervakning kan möjliggöra en övergång till proaktiv och förebyggande förvaltning.

Effekterna av dålig vägkvalitet

Omfattningen av underhållsskulden förstås bäst genom dess konsekvenser. Försämrade vägar påverkar säkerheten för dem som använder dem, utsläppen från fordon och kostnaderna som sprider sig från bilisternas plånböcker till statens budgetar. Det är inom dessa områden som dålig vägkvalitet sätter sina spår – och det är därför det är så viktigt att bryta cirkeln.

Säkerhetspåverkan

När trafikolyckor rapporteras riktas uppmärksamheten ofta mot förarens beteende, vädret eller fordonets skick. Men vägens faktiska tillstånd är en kritisk, om än ofta förbisedd, faktor.

Enligt Europeiska kommissionen omkom uppskattningsvis 19 800 personer på EU:s vägar under 2024. Det är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Det är visserligen ett framsteg, men det innebär fortfarande att Europa ligger långt ifrån sina säkerhetsmål för 2030. I Storbritannien visar officiell statistik att 1 633 personer omkom i trafikolyckor – en ökning med 1 % – och ytterligare 27 900 skadades allvarligt.

Sambandet mellan dåligt väglag och olycksrisk är väletablerat. En analys från 2025 av National Bureau of Economic Research visade att en ökning av vägytans ojämnhet med en standardavvikelse är kopplad till en ökning av olycksfrekvensen med cirka 3–4 %. Olyckor har många orsaker – från förarbeteende till väder och fordonsdesign – men infrastrukturens roll förbises ofta. Trots dessa bevis saknas den fortfarande i många säkerhetsstrategier – en brist som gör att en av de främsta orsakerna till olyckor förblir oadresserad.

Miljöpåverkan

Dålig vägkvalitet skadar miljön på två tydliga sätt.

För det första leder det till att fordon förbrukar mer bränsle. När en vägyta försämras ökar rullmotståndet – särskilt för tyngre fordon – och motorerna behöver mer energi för att hålla samma hastighet. Forskning från MIT visar att ojämna stadsvägar kan öka bränsleförbrukningen med upp till 15 %, vilket leder till en direkt proportionell ökning av utsläppen. Vägkvalitet är därför inte bara en fråga om komfort, utan en betydande och ofta förbisedd drivkraft för överskott av CO₂.

För det andra ökar dåliga vägar utsläpp från annat än avgasröret (icke-avgasrelaterade utsläpp): de mikroskopiska partiklar som genereras av däck, bromsar och vägslitage. En studie från 2025, beställd av EIT Urban Mobility, Transport for London och Greater London Authority, fann att dessa partiklar nu är den främsta källan till trafikrelaterade luftföroreningar i stora europeiska städer som London och Milano – de bär på mikroplaster och tungmetaller som kan hamna i lungor, jord och vattensystem.

Mer läsning – För mer information om hur ojämna vägar accelererar icke-avgasrelaterade utsläpp, läs vår artikel: Sprickor i systemet: Hur ojämna vägar accelererar partikelföroreningar

Kostnadspåverkan

Dåligt väglag innebär en hög prislapp för både bilister och myndigheter. För bilister är smällen omedelbar och personlig. RAC uppskattar att reparationer av skador från potthål och andra ytdefekter kostar brittiska förare i genomsnitt 460 pund per incident, vilket täcker allt från punkterade däck till skeva fälgar och trasig hjulupphängning.

För väghållare är den ekonomiska bördan större och mer komplex. Enligt 2025 års ALARM-undersökning lagade lokala myndigheter i England och Wales 1,9 miljoner potthål förra året till en kostnad av 137,4 miljoner pund. Rapporten noterar att trots att ett potthål har lagats var 18:e sekund under det senaste decenniet, fortsätter vägnätets totala skick att försämras. Engångskostnaden för att återställa lokala vägar till målnivå ligger nära 17 miljarder pund. Och med vägar som i genomsnitt får ny beläggning endast vart 93:e år (!), växer underhållsskulden snabbare än den hinner betas av.

Kostnaderna sprider sig ännu längre. Skadade vägytor saktar ner godstransporter och ökar bränsleförbrukningen, vilket höjer driftskostnaderna för företag. Belastningen sträcker sig även till försäkringssektorn. Admiral rapporterar att skadeanmälningar relaterade till potthål har ökat med 62 % på bara två år, vilket driver upp kostnader som i slutändan påverkar både privata premier och offentliga riskpooler. Med tiden dränerar dessa dolda kostnader i tysthet både offentliga medel och privata plånböcker.

Varför problemet kvarstår

Om kostnaderna, säkerhetsriskerna och den miljömässiga påverkan av dåliga vägar är så tydliga, varför kvarstår då problemet?

En stor del av svaret ligger i hur vägar övervakas idag. De flesta myndigheter förlitar sig på sällsynta, manuella inspektioner – antingen via specialfordon eller genom visuella kontroller på plats. Mellan dessa planerade bedömningar förblir stora delar av vägnätet oövervakat. Detta skapar två problem: för det första kan skador på mindre trafikerade vägar missas helt, vilket lämnar kvar faror på vägen och gör att miljöpåverkan inte åtgärdas. För det andra kräver skador som upptäcks först efter långa intervaller mellan inspektioner oftast dyrare reparationer än om de hade upptäckts tidigare.

Budgetstrukturer förstärker denna cirkel. Årliga eller fleråriga planer prioriterar ofta reparationer enligt principen "det värsta först" – man lagar de mest synligt försämrade sektionerna – medan vägar som ser bra ut lämnas att tyst förfalla tills även de kräver akuta åtgärder.

Politiska påtryckningar lägger till ytterligare ett lager. Potthål och ytskador är mycket synliga för allmänheten, och snabba lösningar är ett enkelt sätt att visa handlingskraft. Men dessa kortsiktiga vinster löser sällan den underliggande försämringen, vilket innebär att samma problem återkommer – ibland inom loppet av några månader.

Resultatet är ett system som är reaktivt av naturen: ofullständig data, högre kostnader och faror som blir kvar på vägarna längre än nödvändigt.

En smartare väg framåt

Även om vägunderhåll länge har dominerats av reaktiva åtgärder, har andra tillgångstunga branscher redan visat att det finns ett bättre sätt. Inom energi och tillverkningsindustri är förebyggande underhåll numera standard: problem identifieras tidigt, reparationer planeras vid optimal tidpunkt och vägutrustningen håller längre.

Vägnät kan följa samma väg. Med kontinuerlig övervakning kan myndigheter följa förändringar i vägytans skick och andra tillgångar över hela sina nätverk, och använda datan för att agera innan skador blir farliga och mer kostsamma, samt rikta resurser dit de gör störst nytta.

Detta är inte bara en teknisk uppgradering – det är ett skifte i tankesätt. Genom att gå ifrån reaktivt underhåll kan vägar förvaltas med samma fokus på säkerhet, hållbarhet och långsiktigt värde som andra moderna branscher nu tar för givet. Beslut och budgetar kan grundas på aktuell bevisning, finansiering kan kopplas till mätbara resultat och entreprenörer kan hållas ansvariga för skicket på de vägar de underhåller.

Proaktivt underhåll ger även klimatvinster. Jämnare vägytor innebär lägre bränsleförbrukning och mindre däckslitage, vilket minskar utsläppen i stor skala. Det gör vägkvalitet till mer än bara en ingenjörsfråga; det blir ett verktyg som kan stärka klimatstrategier vid sidan av renare bränslen och grönare fordon.

Väginformation i realtid med 3DAI™

Univrses AI-drivna övervakningssystem, 3DAI™, ger den kontinuerliga insyn som traditionella vägundersökningar saknar. Systemet monteras på vanliga fordon och använder datorseende för att skanna vägytor i realtid – och upptäcker sprickor, potthål och slitage så fort de uppstår. Resultaten struktureras i georefererade datamängder som ger myndigheter en uppdaterad bild av hela sitt vägnät.

Med detta flöde av objektiv data kan transportmyndigheter:

• Identifiera risker och försämringstrender tidigt.
• Prioritera reparationer baserat på säkerhet, hållbarhet och kostnad.
• Följa upp hur underhållsåtgärder presterar över tid.

Genom att gå från sällsynta undersökningar till kontinuerlig, datadriven insikt kan myndigheter skifta från reaktiva lagningar till proaktiv tillgångsförvaltning – vilket förbättrar säkerheten, minskar kostnaderna och förlänger vägarnas livslängd.

Så fungerar 3DAI™

1. Smartphone-baserad skanning. Fordon utrustade med 3DAI™ skannar kontinuerligt vägytor med hjälp av smartphone-kameror och rörelsesensorer.
2. AI-driven detektering. Datorseendealgoritmer identifierar sprickor, potthål, ytslitage och andra defekter – automatiskt och i realtid.
3. Edge-bearbetning. Viktig data bearbetas direkt på enheten, vilket håller nere filstorlekar och möjliggör omedelbar filtrering av användbara insikter.
4. Molnbaserad förfining. Detekteringar laddas upp och struktureras i molnet, där de valideras och organiseras för åtgärder.
5. Geopositionerad kartläggning. Varje skada kopplas till sin exakta GPS-position, vilket möjliggör precis lokalisering i väginventarier.
6. Trendanalys. Över tid spårar 3DAI™ försämringstakter – vilket stödjer proaktivt underhåll och bättre budgetering.

Från reaktiva lagningar till proaktiv förvaltning

Fördelarna med detta skifte är redan mätbara. Bara under 2024 skannade 3DAI™ nästan 950 000 kilometer väg i sex länder och bearbetade mer än 94 miljoner bilder, vilket ger myndigheter en kontinuerlig bild av hela vägnätet.

I Helsingborg har effekten varit tydlig. Genom att gå över till datadrivet underhåll har staden minskat inspektionstiden från 2,5 dagar i veckan till ungefär en timme. Kommunen uppskattar att de redan har undvikit minst 17 miljoner euro i akuta reparationskostnader, med en förväntad avkastning på investeringen på 200 % över fem år och en återbetalningstid på under två år.

På nationell nivå förväntar sig Trafikverket liknande effektivitetsvinster. Istället för att få tillståndsdata en gång om året skulle högtrafikerade vägar kunna övervakas veckovis eller till och med dagligen, vilket möjliggör mer riktade insatser. Myndigheten uppskattar att metoden skulle kunna spara upp till 14 miljoner euro årligen.

Dessa resultat visar värdet av att gå från enstaka ögonblicksbilder till kontinuerlig, systemövergripande intelligens. Applicerat i stor skala skulle samma metod kunna hjälpa hela länder att bryta sig loss från den reaktiva fällan och röra sig mot en modell där varje väg övervakas och underhålls proaktivt.

Läs mer — Läs vår fallstudie för att lära dig mer om hur Helsingborg förbättrade sin förvaltning av vägutrustning med 3DAI™

De dolda kostnaderna – och de dolda vinsterna

Den verkliga kostnaden för dåliga vägar är långt större än bara reparationsnotan. Varje potthål som lämnas utan åtgärd slösar bränsle, accelererar slitage på däck och fordon, och ökar risken för olyckor. Försäkringsärenden ökar, premierna följer efter, och myndigheter spenderar mer skattemedel på att hantera skador som hade kunnat förebyggas. Det som ser ut som en lokal olägenhet växer till en bred belastning för ekonomin, vilket sätter press på hushållens budgetar, logistiknätverk och offentliga finanser.

Det omvända gäller också. Smartare, förebyggande underhåll sparar inte bara pengar åt väghållare – det minskar bränsleförbrukningen, sänker utsläppen av icke-avgasrelaterade partiklar, minskar olycksrisken och avlastar allt från försäkringssystem till sjukvårdskostnader. Med verktyg som 3DAI™ kan väghållare tippa vågskålen till sin fördel: genom att upptäcka problem tidigare och fördela resurser mer effektivt kan de förvandla dolda förluster till varaktiga vinster. Fördelarna multipliceras över olika sektorer, precis som förlusterna en gång gjorde – för förare, för företag och för samhället i stort.

I den meningen sträcker sig värdet av dessa verktyg bortom själva underhållet. Genom att använda dem kan vägar gå från att vara en kronisk belastning till att bli en tillgång som främjar säkerhet, lägre utsläpp och långsiktig välfärd. Och eftersom dessa förbättringar är synliga stärker de även allmänhetens förtroende. Medborgarna ser inte bara att defekter åtgärdas, utan att vägnätet som helhet stadigt förbättras – vilket ger dem den trygghet de behöver i en infrastruktur som stödjer deras liv, deras arbete och deras framtid under lång tid framöver.

Om Univrses

Univrses är ett ledande företag inom datorseende och AI som specialiserar sig på mjukvara som ger autonoma system avancerad perceptionsförmåga. Företaget har samarbetat med stora fordonstillverkare för att utveckla mjukvarukomponenter som nu används i produktionsfordon, inklusive flaggskeppsmodeller som Polestar 3 och Volvo EX90.

Genom att dra nytta av sin starka ställning inom fordonssektorn har Univrses expanderat till den mångmiljardmarknad som utgörs av förvaltning av vägutrustning genom att utnyttja data från vanliga personbilar. Med hjälp av sina egenutvecklade algoritmer omvandlar företaget rå sensordata till konkreta insikter som är avgörande för en effektiv förvaltning av vägutrustning.

Denna data möjliggör en detaljerad förståelse av väginfrastrukturen i realtid, inklusive vägförhållanden, trafikskyltar, vägmarkeringar och gatubelysning. Systemet kan även användas för att övervaka och analysera pågående projekt, såsom vägarbeten och byggarbetsplatser. Genom att dra nytta av dessa insikter kan städer och väghållare fatta bättre beslut, fördela resurser mer effektivt, minska CO₂-utsläpp, sänka kostnader och förbättra trafiksäkerheten.

Med en väletablerad marknadsnärvaro hjälper Univrses städer, vägmyndigheter och entreprenörer att uppnå betydande årliga kostnadsbesparingar – potentiellt hundratals miljoner euro per land. Företagets egenutvecklade 3DAI™-lösning har redan implementerats av nationella vägmyndigheter i sex europeiska länder, däribland Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Italien.