Den svagaste länken: Varför aktuell vägdata är central för Europas försvarsberedskap

Vägar som strategisk infrastruktur

Vägar är den fysiska grund som samhället vilar på. De håller handeln i gång, förbinder människor och får samhällsviktiga system att fungera. Vid krig eller katastrofer prövas den grunden på helt andra sätt än i vardagen.

En väg som fraktar gods på tisdagen kan behöva transportera trupper på onsdagen. Samma försörjningskedjor som fyller livsmedelsbutikerna ska då försörja militära förband. Vägar kan också bli landningsbanor. Det svenska stridsflygplanet JAS 39 Gripen är byggt för att kunna landa på allmän väg, inte bara som en reservlösning utan som en del av försvarsplaneringen. Inom flygvapnets Bas 90-system, som utvecklades under kalla kriget, anpassades vägsträckor för att fungera som utspridda militära flygbaser, med den bredd och bärighet som krävdes för att hålla flyget operativt om ordinarie flygbaser slogs ut eller inte kunde användas.

När Europas säkerhet inte längre kan tas för given påverkar det politiken på alla nivåer. Nordiska transportmyndigheter, EU och Nato pekar i samma riktning. Vägarnas tillstånd och motståndskraft är inte bara en fråga för den löpande förvaltningen utan för vår gemensamma säkerhet.

För många väghållare är utmaningen att ha en detaljerad och aktuell bild av hur vägnätet faktiskt mår. AI-baserad kartläggning gör det möjligt att skapa och löpande uppdatera den bilden över hela vägnät. Univrses 3DAI™ används redan av nationella väghållare och kommuner i flera europeiska länder.

Eftersatt underhåll och högre krav

Investeringsgapet för Europas vägar uppskattas till motsvarande drygt 750 miljarder euro, det största inom någon enskild infrastruktursektor på kontinenten. Norden är inget undantag. Finlands Trafikledsverket anger att underhållsskulden för vägar uppgår till 2,6 miljarder euro och fortsätter att växa. Norges Automobil-Forbund, NAF, uppskattade 2024 underhållsskulden enbart för de norska fylkesvägarna till omkring 9 miljarder euro. Trafikverket bedömer att det krävs investeringar på i genomsnitt cirka 1,8 miljarder euro per år fram till 2037 för att arbeta bort Sveriges underhållsskuld. Regeringen har nu beslutat om investeringar på den nivån.

Det är samma vägar som den militära planeringen bygger på. De flesta vägar i EU är byggda för laster på upp till 40 ton, medan moderna stridsvagnar väger mellan 55 och 70 ton. Redan i utgångsläget finns alltså ett glapp mellan vad vägarna är byggda för och vad militära operationer kan kräva. Bristande underhåll gör glappet större.

Sedan juli 2024 organiserar Nato sina multinationella styrkor genom NATO Force Model. Modellen omfattar styrkor med en beredskap på 5–7 dagar och även snabbinsatsstyrkan Allied Reaction Force. Det ställer höga krav på den infrastruktur som trupper och materiel ska förflyttas på. Natos generalsekreterare Mark Rutte uttryckte det tydligt i juni 2025: ”Vägar, järnvägar och hamnar är lika viktiga som stridsvagnar, stridsflyg och örlogsfartyg. Vi behöver civila transportnät som kan stödja militära förflyttningar.”

Nordens och Europas svar

I mars 2026 publicerades en gemensam nordisk strategi för beredskap i transportsystemet, framtagen av transportmyndigheterna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Strategin togs fram på uppdrag av de nordiska transportministrarna och riktar sig till både politiska beslutsfattare och berörda myndigheter i regionen.

Strategin pekar ut fyra prioriterade transportkorridorer som omfattar väg, järnväg och sjöfart genom de nordiska länderna och ska kunna användas för både civila och militära behov. Den slår fast att stora underhållsskulder försämrar den operativa förmågan och efterlyser bättre informationsdelning för att skapa en gemensam bild av transportsystemets tillstånd i Norden.

Den nordiska strategin speglar en bredare förändring i Europa. I EU:s vitbok för europeiskt försvar, Readiness 2030, från mars 2025 beskrivs militär rörlighet som en avgörande förutsättning för Europas säkerhet. EU arbetar för att senast 2027 skapa ett gemensamt område för militär rörlighet, ofta beskrivet som ett militärt Schengen, där trupper och materiel kan passera gränser snabbare och friare. EU-kommissionären Andrius Kubilius har uppskattat att det krävs en inledande investering på 70 miljarder euro enbart för att anpassa Europas transportinfrastruktur till kraven på militär rörlighet.

För att omsätta ambitionen i praktiken krävs först kunskap om infrastrukturens faktiska tillstånd.

Databristen

På många håll i Europa bedöms vägarnas tillstånd fortfarande främst genom periodiska mätningar, i vissa länder en gång om året eller mer sällan. Manuella inspektioner är fortfarande vanliga och kräver att ingenjörer inspekterar vägarna på plats, ute i trafiken och enligt scheman som ofta lagts flera månader i förväg. Specialutrustade mätfordon kan ge högre precision men är kostsamma att använda och svåra att skala upp för hela vägnät. Resultatet är ett system som bygger på ögonblicksbilder. De kan vara detaljerade och professionellt genomförda, men visar fortfarande tillståndet vid en enskild tidpunkt.

Problemet uppstår mellan mätningarna. Vägar försämras inte enligt kalendern. En vägyta som klarade inspektionen på våren kan ha förändrats betydligt till hösten. Det kan handla om en korsning som slitits hårt av tung trafik eller vägskador längs en prioriterad militär transportled som har förvärrats mellan inspektionerna. På många håll i Europa kan det sedan dröja månader till nästa planerade kontroll.

I en kris är bristen på aktuell information inte ett administrativt problem utan en operativ sårbarhet. Det går inte att säkerställa eller redovisa vägnätets motståndskraft om infrastrukturens tillstånd bara är känt vid enstaka tillfällen. Den gemensamma lägesbild som efterfrågas i nordisk och europeisk politik kräver något som traditionella mätmetoder inte är utformade för att ge.

3DAI™: Aktuell vägdata i stor skala

Univrses 3DAI™ utvecklades för att möta just den här utmaningen. Inte ursprungligen ur ett försvarsperspektiv, utan för väghållare som varje dag behöver förvalta vägnät som åldras med begränsade budgetar. Kopplingen till försvarsberedskap är ny. Tekniken är det inte.

3DAI™ är ett AI-baserat system som gör vanliga fordon till mobila datainsamlare. Kameror monteras på fordon som redan är ute på vägarna i sina ordinarie uppdrag, exempelvis kommunala fordon, bussar och servicefordon. Under färden samlar kamerorna in bilddata från vägen och dess omgivning. Systemet upptäcker och klassificerar bland annat potthål, sprickor och slitage samt vägutrustning som skyltar och belysning. Varje observation kopplas till en geografisk position och placeras på en karta över vägnätet.

När samma vägsträckor kartläggs vid flera tillfällen kan 3DAI™ följa hur tillståndet förändras över tid. Det gör det lättare att se var skador utvecklas och var åtgärder kan behövas.

Resultatet är en löpande uppdaterad bild av vägytan och vägutrustningen i hela det kartlagda nätet, något som periodiska mätningar inte kan ge. I stället för en ögonblicksbild från en bestämd tidpunkt får väghållaren ett aktuellt dataunderlag som följer förändringarna över tid.

3DAI™ i praktiken

3DAI™ används redan av väghållare i bland annat Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Italien. Under ett år kartlade systemet sammanlagt 950 000 kilometer väg i Europa och bearbetade 94 miljoner bilder till strukturerad data utan att något särskilt mätfordon behövde användas.

Trafikverket får nu uppdaterad information om tillståndet på högtrafikerade vägar varje vecka och i vissa fall varje dag. I Helsingborg minskade antalet potthål från 3 000 till 900 på fem månader, samtidigt som tiden för manuell inspektion minskade från två och en halv dag till en timme i veckan. I England upptäckte och klassificerade 3DAI™ dessutom mer än 110 000 gatlyktor längs 8 800 kilometer väg på mindre än tre månader utan en enda vägavstängning.

Resultaten gäller den löpande förvaltningen av väginfrastruktur. Samtidigt svarar den underliggande förmågan direkt mot det behov som den nordiska strategin pekar ut: en samlad och aktuell bild av infrastrukturens tillstånd i hela vägnätet.

Så fungerar 3DAI™

1. Kamerabaserad skanning
Fordon utrustade med 3DAI™ skannar vägytan kontinuerligt under färd med hjälp av kameror.

2. AI-baserad detektion
Computer vision-modeller analyserar datan och identifierar och klassificerar bland annat sprickor, potthål, ytslitage och andra förändringar i vägytan.

3. Edge-bearbetning i enheten
Nyckeldata bearbetas direkt i enheten. Det minskar filstorlekar, sänker överföringskostnader och påskyndar den inledande analysen.

4. Validering i molnet
Resultaten laddas upp till molnet där de struktureras ytterligare och valideras inför kartläggning och vidare analys.

5. GPS-baserad kartläggning
Varje registrering kopplas till exakta GPS-koordinater och positioneras med hög precision i vägnätet.

6. Trendanalys
När samma vägar kartläggs återkommande kan 3DAI™ visa hur förhållandena förändras över tid. Det gör det lättare att se var vägarna fortsätter att försämras och var ytterligare uppföljning kan behövas.

Nästa steg

Europas säkerhetsläge har förändrats och transportinfrastrukturen står i centrum för den förändringen. Den nordiska strategin har som tydlig ambition att transportsystemet ska fungera i alla säkerhetslägen, även under krig. För att nå dit behöver nya underhållsskulder förebyggas, sårbarheter i transportsystemet identifieras och en gemensam lägesbild skapas i hela Norden. EU och Nato pekar i samma riktning.

Gemensamt för dessa ramverk är en grundläggande fråga. Hur skapar man en gemensam lägesbild av infrastruktur som sträcker sig över hundratusentals kilometer och vars förändras hela tiden, med metoder som bara fångar tillståndet vid enstaka tillfällen?

En viktig del av den praktiska lösningen finns redan. Löpande AI-baserad kartläggning kan ge den typ av aktuell information om vägnätet som strategin efterfrågar. Det kräver varken särskilda mätfordon eller ny infrastruktur, och man behöver inte invänta nästa planerade mätcykel.

Tekniken används redan. Nästa steg är att koppla samman den här förmågan med de beredskaps- och säkerhetsramverk där behovet är som störst och att se data om vägarnas tillstånd både som ett underlag för den löpande vägförvaltningen och som en strategisk resurs.

Om Univrses

Univrses är ett företag inom datorseende och AI som arbetar i gränslandet mellan fordonsindustrin och infrastruktursektorn. Företaget har utvecklat perceptionsmjukvara för ledande biltillverkare, med komponenter som i dag används i serietillverkade bilmodeller som Polestar 3 och Volvo EX90.

Med den erfarenheten som grund har Univrses tagit samma förmåga inom datorseende vidare till förvaltningen av vägar och annan infrastruktur. Den egenutvecklade tekniken 3DAI™ omvandlar bilder från vanliga fordon till strukturerad information om vägar och vägutrustning, kopplad till rätt geografisk position. I dag används 3DAI™ av nationella väghållare och kommuner i flera europeiska länder som underlag i arbetet med att förbättra säkerheten, minska kostnader och stödja hållbarhetsmål.